Om mig

Välkommen till mig! Bloggen startade jag för att skriva av mig när jag fick veta att jag har PCO-S. Mer om det längre ner. Jag har alltid tyckt om att skriva och märkte hur roligt det är att dela med mig av mina upplevelser när jag testar mat, restauranger, resor, utflykter och även om mina försök att bli gravid.

Resor

 Att resa är mitt liv, mitt största intresse, det jag sparar och snålar för att ha råd med. Min hobby. 
Att resa behöver inte innebära en svindyr resa till andra sidan jordklotet en gång per år. Jag reser
flera gånger per år på dagsutflykter eller veckoutflykter och jag letar alltid efter rabatter och låga
priser. Vis av erfarenhet har jag alltid med mig det nödvändigaste som toapapper och handsprit.
Jag brukar också leta upp gratis toaletter. Reser jag inom norden måste jag alltid ha matsäck, tack
och lov behövs inte det i Polen, där finns mat och dryck precis överallt. Något Sverige borde ta
efter. Att inte kunna hitta något ätbart vid en tågstation/busscentral känns ju väldigt märkligt.

Kulinariska upplevelser 

Jag växte upp i en familj där matlagning var ett nödvändigt ont. Det lagades fort, vad som helst slängdes ihop på kortast möjliga tid. Det var normalt för mig för det var det enda jag kände till. Ju äldre jag blev desto fler människor lärde jag känna som sa jag äääälskar matlagning. Jag tyckte de 
var helfnoskiga. Hur kan man gilla matlagning? Det är ju något man gör fort, snabbt och sen var det klart. 

Efter att jag fick veta att jag har PCO-S började jag läsa allt och även försöka lära mig laga hälsosam mat. Då fick jag även lära mig att nyckelhålet och dietister försämrar vår hälsa. Snacka om besvikelse! Kroppen behöver LITE socker och MER fett. Nyckelhålsmärkt, Light (förutom läsk) och dietister förespråkar mycket kolhydrater och försämrar ovetandes folks hälsa. 

Efter några år började jag tycka att matlagning var riktigt roligt och den dagen jag erkände för mig själv att jag gillar matlagning var magisk. Jag brukar få många komplimanger och frågor om hur gjorde du, kan man laga mat och baka utan recept? Man måste pröva sig fram, jag vill sätta min egen prägel på maten och krydda den med mina egna favoriter. 

Bakning däremot -Det är jätteskoj! Min mama bakade och sen lärde jag mig baka och älskade det, trots att bakning tar lika lång tid som matlagning och trots att det blir sååå mycket mer disk. Belöningen är värd disken :-)

Ekonomi

Tidigt fick jag lära mig hur man handlar ekonomiskt, min pappa lärde upp min mama och gav mig smålektioner när jag var liten. När jag flyttade hemifrån kom de stora tunga lektionerna. Jag vägrade, grät, bad och sa att jag vill inte lära mig klara mig själv! Jag har ju dig pappa! Du kan ta hand om mig! Jag sa till och med här ta mina pengar och betala alla räkningar. Han vägrade. Åtminstonde första månaden sa jag. Han totaltvägrade och satt att då lär du dig aldrig, du måste lära dig. Han var benhård och det är jag väldigt tacksam för idag för nu finns han inte mer på denna sida och hade han inte undervisat mig hade jag inte klarat av att klara mig själv. 

Beskedet 

i Mars 2007 fick jag veta att jag är en av många utvalda människor som fått äran att ta hand om människosläktets fortlevnad.

Tårarna sprutade och jag trodde allt var över men jag läste och läste tills bokstäverna trillade ut genom öronen på mig och nu är jag inte fullärd men kan väldigt mycket om PCO-S.

Jag har även Åldersdiabetes i generna vilket är starkt ärftligt så när jag blir runt 60 år gammal förväntar jag mig att få (förhoppningsvis en mild variant av) Åldersdiabetes (Typ 2). Men under tiden får jag njuta av mitt ofta låga blodsocker som ofta ger mig en fruktansvärt svärtsam stark ihållande kramp i vadmusklerna, oftast under natten medan jag sover gott.

Min PCO-S har även gett mig Reflux som innebär att maten inte alltid stannar kvar i magsäcken utan helt plötsligt utan förvarning kan flyga rakt upp ur magsäcken. Inte särskilt trevligt.

Jag har nu lärt mig att leva med PCO-S och att vara prediabetiker, men är vansinnigt trött på att alltid behöva planera mina måltider, att inte kunna gå hemifrån utan att maten är förberedd för det antal timmar jag är borta, att alltid titta hur mycket socker mat innehåller, att förklara för folk "varför jag äter sån konstig mat och så ofta och så små portioner".

Efter ett år med massa testande av mat och tider har jag kommit fram till vad jag kan äta och hur ofta jag måste äta. För att komma ihåg när jag ska äta istället för att svimma och SEN komma på att "-Ja just det ja! Jag måste ju äta nåt *suck*" så kom jag på ett riktigt bra knep. Jag måste äta var tredje timme så nu äter jag alla stora klockslag! kl. 12, 15, 18, 21 osv=jättebra komihåg


Och att förklara för lyckligt ovetande männsikor vad PCO-S är... *suck* efter femtielva upprepningar av samma sak börjar det bli väldigt tröttsamt...

PCO-S är inte en sjukdom utan en typ av gener som är ämnade för artens fortlevnad. Överlevnadsgener, vi kan överleva hur länge som helst utan mat. Men en sak hänger jag inte med på, jag måste äta var tredje timme för att inte svimma eller få en fruktansvärd "LÅGT-BLODSOCKER-HUVUDVÄRK" men två gånger när jag skulle få narkos och inte fick äta på 24 timmar klarade jag mig utan huvudvärk, blodsockerfall och mådde hur bra som helst hela dagarna men jag sov vääääldigt länge efter narkosen, mycket längre än de andra patienterna och var väääldigt yr i huvudet. Så vid en svältkatastrof kanske jag slipper huvudvärken om jag bara intalar mig att jag ska få narkos
och tänka positivt! Nu skall vi med PCO-S ta över jorden och se
till att vår art fortlever! Men som sagt, just nu lever ju de flesta av oss i välfärd, vilket våra kroppar inte riktigt har förstått så de samlar på sig allt, precis allt, varenda litet ämne i maten och lägger det som en stor ring runt magen, även kallad bilring och detta kombinerat med ett överskott av manliga hormoner gör att kvinnliga former med mindre midja och större stuss är ouppnåeligt även om vi skulle lyckas väga 50 kg.

Av egen erfarenhet vet jag hur svårt det är att hitta relevant information och därför och har jag för andra symtomletares skull valt
att skriva öppet om mens, ägglossning, och andra kroppsliga yttringar.


Kontakt, förfrågningar med mera:
VickyS @ chef.net


.